Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk.

Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle, det postindustriella samhället även kallat informationssamhället. Ett av kännetecknen för detta samhälle är vad vi kallar globalisering, avstånden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt på denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar är den gränslösa kommunikationen. Denna är en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen.

Vi studerar Samhällsbyggnad med infrastrukturinriktning på Luleå tekniska universitet. Under vår praktikperiod på Sweco Rail gav vår handledare Olof Johansson oss idén om att fördjupa oss i vår framtida infrastruktur.Vi har i arbetet engagerat oss för tidigare infrastruktur i Boden och Luleå, hur det är idag, hur det kan se ut i framtiden och även hur det ser ut i andra länder. Vi har gjort en förundersökning där vi har frågat 200 civila personer hur de reser idag och hur de tror att man kommer resa år 2070. En undersökning har också gjorts i skolklasser i Boden och Luleå. Barn i åldrarna 7-13 har svarat på ett frågeformulär och ritat en teckning över hur de reser år 2070.Vi har intervjuat flertalet insatta personer inom infrastruktur i Boden och Luleå för att få en bra uppfattning om hur det ser ut idag och hur det planeras att se ut i framtiden.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Arbetets mål var att inom 5 veckor (motsvarande 7,5 högskolepoäng examensarbete) göra en marknadsundersökning, samt ta fram en plan eller ett verktyg för att så fort som möjligt kunna få en marknadsundersökning av ett område inom vägar och infrastruktur. Rapporten är en sammanställning av inhämtad information från Sverige bygger,samt från intervjuer med platschefer inom verksamhetsområdet.Det område som har granskats är Sundsvall med närliggande städer samtkonkurrenter inom området..

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Rapporten för examensarbetet beskriver olika områden inom en IT-infrastruktur.Rapporten presenterar ett antal förslag på lösningar för varje område som är inriktade mot att fungera för företaget Lundqvist Trävaru AB.Faktadelen i rapporten innehåller arbetsmetod samt introduktion till författaren.Rapporten innehåller förslag på lösningar i följande ämnen: inventering, datakap, IT-system, server, klient, backup, nätverksstruktur och VPN. Utöver förslagen tillkommer även kortare diskussioner kring varje ämnes för- och nackdelar..

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..